Regeringen vill avsätta mer pengar till preventivt arbete mot kvinnomisshandel. Allt, exakt allt handlar om kvinnor. Det är dags för en DO-anmälan! Vi som läser och skriver på denna blogg vet enormt väl att även män blir mishandlade fruktansvärt illa. Ofta av kvinnor med borderline. Övervägande delen av de som är borderline är kvinnor, uppskattningsvis 70 %. Man kan då dra slutsatsen att cirka 70 % av de som drabbas av psykisk terror från borderline är män. Till min mailadress midas.2@hotmail.com kommer massor av mail från förtvivlade män som är allvarligt, ibland livshotande skadade av den psykiska misshandel som de utsatts för. Kostnaderna för samhället i form av vård, sjukskrivningar och annat är enorma. Skadorna syns inte och är därför inte så påtagliga som ett blått öga, men läkeprocessen kan vara ytterligt utdragen och orsaka lidanden i decennier efter det att relationen avslutats.
Men detta är en fråga om män som i detta sammanhang inte räknas. Män kan inte misshandlas för dom är samtliga förövare, kvinnor är alltid offer. Män gråter inte, är inte deprimerade för att en kvinna lämnat dom eller för att dom utsatts för hot och trakasserier.
Jag har fått ett erbjudande att ge ut denna blogg som bok. Min tanke är att följa ett par fall av anhörigfrågor och ett par verkliga fall av allvarlig psykisk misshandel.
För alla FI-tanter, queerpersoner, HBT etc. vill jag ta tillfället i akt att säga att ni också är representerade i den arme av anhöriga som mailat mig. Så om ni har för avsikt att klanka på min ensidighet, tag ett råd. Gå och koka en kopp kaffe i stället.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
9 kommentarer:
Precis så är det! Jag är kvinna och mitt ena barn och jag har blivit utsatt för psykisk misshandel av min fd man. Hade min son fått stryk, hade det varit mycket lättare, och även om jag hade fått en blåtira. Den här psykiska terrorn som man "växer" in i och som inte går att "ta" på kommer man inte långt med i en process. Det är ett obeskriviligt lidande och fångenskap som inte syns och DETTA GÄLLER såväl BARN, KVINNOR som MÄN. Det här är något jag skulle vilja på något sätt göra synligt, men hur gör man det? Detta handlar inte om kön! En bok Peter! Jättebra, det tror jag på, för det lyfter blicken på oss drabbade och kan kanske vara den hjälp som behövs för att förstå att det enda som hjälper alla är att ta sig ur. Jag funderar själv i den banan, men med en annan inriktning.
Hej Anonyma läsarinna.... Vilken inriktning funderar du i? Intressant verkligen. Jag funderar på att ge ut en bok, kanske skulle man i ett senare skede ta ut svängarna till andra former av psykisk misshandel?
ge absolut ut bok och artiklar till de större tidningspressarna.
det finns behov av att någon för talan för männen då feminister inte alltid har kapacitet att vidga sina ramar och strida för alla kön ang rättigheter även om de gör det till stor del.
men hur vanligt är det att borderlineaptienter misshandlar och bedriver psykisk och fysiskt våld? jag har genom åren träffat runt sextio sjuttio människor med den diagnosen och enbart vad som går att räkna på en hand av dem hade eller har problem med våld då i den verbala formen. det är vanligare att en borderlinepatient med noll självkänsla och självrespekt hamnar i relationer där den råkar ut för vrede. som en form av självdestruktivhandling förenklat sagt.
men jag har la missat verkligheten? för fram den vetja.
Jag tycker att det satsat på tok för lite när det kommer till män som utsätts för psykisk som fysisk misshandel.
Anledningen varför det ska finnas mer utrymme för att tala om mannens utsatthet är för att man hör enbart om kvinnans och barnens utsatthet.
Sen är det faktiskt så att män i största allmänhet har svårare att tala om sin utsatthet, eftersom dom är just män. Jag upplever att dom oftast tiger och lider i tystnad för att inte av skam kanske bryta mot den sociala roll dom har som man.
Dom har mycket mindre debattutrymme som gör det än svårare för dessa att nå ut och få den hjälp dom skulle behöva.
Det är inte rättvist om kvinnor och barn alltid ska släppas fram först. Det blir en förtryckande situation för mannen och som känt har männen en större benägenhet att då istället bruka fysisk våld om det blir allt för "ohållbart".
Det skulle gynna även dom utsatta kvinnorna och barnen om man lät mannen tala om sin utsatthet i tid, om man nu ska tala om mannens våld mot kvinnan i sammanhanget.
Som svar på din fråga Peter menar jag en bok som beskriver känslan eftersom det är mycket det som det handlar om, en känsla som när man berättar är så oerhört svår att fömedla till andra. Det är i mångt och mycket därför det är så svårt att få gehör hos "proffessionella" som "inte varit där". När man ska ge sig på att förklara så blir det lätt banalt och förringat. Att beskriva det i skrift borde i och för sig bli ännu svårare då...Det handlar också mycket om den drabbade personens personlighet också och varför man blev "vald" just pga den. Inte så att det är ens eget fel att man blir/blivit utsatt, utan bara pga av ren komplicerad och omedveten psykologi där två människor krokar i varandra. Detta vill jag förmedla i skrift till många, dels för att lyfta blicken, stärka och förebygga. Detta skulle bli en riktigt utmaning, det förstår jag ju, så det hindrar mig förstås...
Din bok, vad jag förstår, skulle vara i bloggformat eller?
Ämnet bör lyftas fram, både vad gäller kvinnors och mäns utsatthet. Visst talas det mindre om utsatta män och det bör det givetvis bli ändring på! Är kvinna (tidigare utsatt) och stör mig enormt på att många väljer att prata om antingen det ena eller det andra. Varför kalla det kvinnovåld eller mansvåld? Varför inte prata om det som våld i nära relation istället? Så det innefattar själva fenomenet och inte könet? Annars kommer vi fortsätta ha de där två lägrena för alltid. Sedan, visst, om det skrivs om och talas om det på ett sådat sätt så att man jämför eventuella likheter och olikheter beroende på om det är en kvinna eller man som utsätts så kan man väl använda de orden. Men annars, rent generellt så... Tycker jag. Man måste börja någonstans. Ska man skriva en faktabok så tycker jag det bör handla om både och. För att inte "välja sida". Och för att visa att man tycker båda är lika allvarliga och illa. Och för att belysa att båda finns. Det räcker inte med en liten notis längst fram om att man vet att det förekommer i alla typer av relationer och sedan rabbla på som om det enbart gäller det ena. Jag hade i alla fall aldrig kunnat skriva en bok som gäller enbart våldet mot kvinnor bara för att jag själv är kvinna. Eller enbart om våldet mot män för att jag tycker det ska lyftas fram mer än vad det gör nu. Skriver man däremot en självbiografi så bestämmer ju självklart skrivarens kön hur det blir i just den boken, men det är ju skillnad. Det handlar ju inte om att avköna alla utan att prata om det mer nyanserat så att alla kommer med.
Och skitsamma vilket som är vanligast. Mörkertalen är nog stora oavsett om det är män eller kvinnor som misshandlas och vi kommer aldrig få veta hur många procent osv. Statistik är bara statistik och inte så mycket mer än det.
Hur olika våld kan se ut, både vad gäller, psykisk, fysisk och sexuellt våld, bör också lyftas fram. Jag fattade själv inte, för det såg ju inte ut som de värsta exemplena i tidningarna. Och det är ju lätt att förminska det redan som det är ändå. Med förnekelse och inte kunna inse och allt det där. Och ens omgivning har också en bild av hur det är och går till, utifrån vad man sett i tv och tidningar.
Måste dock säga att det är lite farligt det du skriver om Borderline, Peter. Där får du det nästan att låta som att alla kvinnor som misshandlar har Borderline. Och att många som har Borderline misshandlar. Men det kan ju lika gärna vara något annat också. För som Anonym skriver så verkar det också vara vanligt att någon med Borderline blir misshandlad. Så kanske handlar det egentligen inte så mycket om den diagnosen utan vilken läggning man för övrigt har, helt enkelt. En del med Borderline misshandlar. Andra gör det inte. En del utan Borderlinde misshandlar. Andra gör det inte.
Hej anonyma skriverska!!!
Jag tror att det är vanligt att borderlinepersoner har misshandlats, sexutnyttjas och annat i barndomen. Det vore roligt att VETA och inte bara tro. Många borderlinetjejer har inga minnen från sin tidiga barndom. Allt är suddat i självöfrsvar. Anorexi och annan självdestruktivitet är överrepresenterad och ett av diagnoskriterierna.
Denna blogg handlar bara om hur anhöriga kan möta sina borderline! Jag vill försöka ge verktyg och uppmanar alla läsare att också bidra med tips på verktyg. Så kom loss bara, lämna tips!!!
Håller fullständigt med om att man inte bör skilja på mans och kvinnovåld, det är väldigt farligt. Visst är mäns våld mera fysiskt, i alla fall oftare än kvinnors våld! På deet psykiska våldets slagfält kan det nog stå ungefär lika. Kvinnor kan vara lika skickliga som män och det är en fråga om humanism,inte feminism eller mansism... Bra ord va?
Man vet att borderlinepersoner är jättebra på att manipulera vilke på sätt och vis kan ses som en slags misshandel om det ingår hot, vilket det ofta gör i alla relationer. detta är inte en kvantitativ fråga, utan en fråga som handlar om det enskilda fallet där det kan vara väldigt besvärligt att tackla manipulation.
Jag känner ingen som har Borderline (vad jag vet) så kan tyvärr inte komma med några förslag på den punkten! :) Tror mer mitt ex var eller åtminstone hade drag av histrionisk/psykopat/sociopat eller liknande, och hamnade antagligen på den här sidan för att jag googlade på våld i nära relationer eller liknande.
Jo, men det jag menar är att det verkar vanligt att människor med Borderline även blir misshandlade. I vuxen ålder. Alltså inte är den som tar övertaget utan tvärtom hamnar i underläge. Och det är ju ganska stor skillnad.
Och sen det där med att mäns våld är mera fysiskt - är det verkligen så? Eller är det bara som vi föreställer oss? En del menar att kvinnor oftare än män använder tillhyggen vid fysiskt våld för att kompensera att de ofta inte är fysiskt lika starka. Oavsett vilket, det är lika viktigt att ta upp frågorna ändå. Har hört historier om män som blivit fysiskt misshandlade och där omgivningen tycker att det väl bara är att försvara sig, du är ju starkare. Men om mannen inte är lagd åt det hållet, inte vill skada, och dessutom redan är psykiskt nertryckt så blir det svårt. Våld är väldigt komplicerat.
Gillar ordet humanism bättre än feminism! :)
Manipulation är grymt att bli utsatt för. Men som sagt. Var lite försiktig. Alla som har Borderline kanske inte är manipulativa? Kan inte så mycket om diagnosen men det jag sett, hört och läst så verkar det se väldigt olika ut beroende vilka kriterierna personen i fråga uppfyller. Precis som med vilken annan diagnos som helst, det kan ju se så olika ut. Två olika personer med samma diagnos kan ju uppfylla ganska olika kriterier.
/ Anonym Skriverska :)
Hej Anonyma skriverska!
Visst finns det ett jättestort mörkertal när det gäller kvinnligt våld! Klös, sparkar, tillhyggen, krossade möbler och kastade blomkrukor. Det psykiska våldet är omfattande och används flitigt av vissa kvinnor, mycket för att dom vet att det är omöjligt att försvara sig, det blir bara så.
Manipulation är jobbigt, jag tror att alla använder manipulation men att man ibland kallar det retorik. Konsten att övertyga, men när det kommer till utpressning och liknande har man gått över gränsen tycker jag.
Skicka en kommentar