söndag 3 juni 2012

Borderline som mytoman?

Finns det ett samband mellan mytomani och borderline? Statistiskt har jag inte en aning, det kan till och med vara negativt samband. Tittar man däremot på mekanismerna runt mytomani och på de anhörigas del i störningen så kan det finnas beröringspunkter som är tydliga. En borderline skapar ofta problem för sina anhöriga, precis som t ex en alkoholist, missbrukare, våldsverkare eller andra störningar. Man tenderar som anhörig att vilja släta över för att inte själv bli den som anklagar, man är helt enkelt för feg för att sätta ner foten. Just att sätta gränser är för beteendestördas anhöriga en funktion som ofta är underutvecklad. En borderline manipulerar ofta, har svårt med kontroll av pengar och en mängd andra saker. Anhöriga konfronterar sällan sin borderline med deras manipulativa drag och blir därigenom medberoende och en del av manipulationen. Det är ofta av rädsla för att såra och för att man skall förlora borderlinens kärlek. På samma sätt är det med mytomani där den som är mytoman får fortsätta att ljuga om allt och alla om ingen konfronterar och säger: Men du, det där är ju inte all sant, jag var ju med själv och det var inte alls så det gick till! Att tvingas dra ner byxorna på en lögnare kan vara väldigt pinsamt och det kan bli häftiga reaktioner. Men att inte göra det innebär att man är delaktig! Man belönar den som är mytoman med att tiga och bara jamsa med. Det är dock viktigt att skilja på mytomani och broderande av roliga historier. Att Gustaf V var i Seglora kyrka på julottan och gjorde bort sig kan man gärna brodera ut med detaljer som gör det hela roligare, det är ju inte en faktaberättelse. Men att säga att den här datorn fick jag för 1500:- på Elgiganten trots att priset egentligen var 6500:- det är att ljuga och att vara mytoman om det är vanligt förekommande. Jag hörde från en nära vän att hon skulle segla runt Europa under fem veckor i sommar och bland annat segla till Schweiz. Hon är inte från denna del av världen så jag ifrågasatte hela myten mest med tanke på de geografiska förutsättningarna att segla till Schweiz. Hon stod på sig och jag tog fram en karta och visade. Eftersom vi haft täta kontakter och jag aldrig hört talas om detta tidigare misstänkte jag att det fanns flera lögner i hennes levnadsberättelser. När jag fick chansen att kontrollera insåg jag att minst 50 % av alla hennes berättelser var lögner. Detta gjorde mig så förvånad eftersom jag hade gått på dom samtliga! Finns det en korrelation? Nja, det finns likheter i hur vi anhöriga uppfattar det och vilken medskyldighet vi har om vi inte reagerar. Det handlar om mod. Det handlar om att bestämma sig för om man vill ha en dialog med mytomanen eller inte. På lång sikt är det bästa att reagera, på kort sikt kan det bli världskrig! Frågan är hur vi skall möta dom!