Förutfattade meningar, en bredsida

En dag för ett år sedan ungefär satt jag på tågen mellan Helsingborgoch Lund. Vid någon station kliverpå ettgäng riktiga superpunkare, svartklädda, ringar överallt och sminkade i svart och vitt. Dom slår sig ner och säger egentligen ingenting. Jag, i min enfald, tänkte att dom har väl inget att säga eller tala om.... DÄR HADE JAG FEL, KAN JAG SÄGA!!!! Den punkigaste bruden av all tar plötsligt fram en skolbok, svenska, med en dikt av Edith Södergran och börjar diskutera hennes existesiella problem i diktningen. 12-0 till punkarna, utvisning i 13 dagar för direktören!!!!! Tack, det gjorde ni jäkligt bra!

Min egen zon

Min zon består av in innersta krets. Där finns jag själv och mitt medvetande om min egen existens. Min självbild vårdar jag och skapar trygghet för framtiden. Jag duger! Jag är OK som jag är. Jag är faktiskt rätt nöjd med åtminstone en del av det jag står för. Min självkänsla är en vaccination mot taskiga påhopp som man ibland får.

I min zon finns också mina barn och mina tidigare relationer i kärlek, oavsett om det är relationer till partners eller till vänner och familj. Där finns också mina värderingar, mina böcker, mina bilder och mina texter. När jag vårdar min innersta krets skapas harmoni och balans, där ge och ta väger upp varandra och där kärlek och rädsla är i jämvikt. Den som påstår att livet är enkelt skall gå ut ur sitt hus och räkna fönster. Bakom VARJE fönster finn tro, hopp, kärlek men också förtvivlan, problem och kaos. Kaos är granne med Gud och dom bor i samma rum. Min finaste relation skadades av rädsla och förtvinade som en soltorkad tomat. Skrynklig, ful men smakrik. Den dog av skräck för att själv ta slut.

I kaos bor också hoppet om en framtid. Där har jag själv ansvar för att skapa det jag behöver för min existens, oavsett om det är materiella ting eller kärlek. Säg inte att det är lätt!! Med hårt arbete kommer man långt om man ger sig tid att tänka efter: Följ din inre barometer, sjöng Lorne de Wolfe på skivan Existensmaximum.

Kärlekens motats är fruktan. Den som fruktar separationen kan aldrig älska fullt ut. Min bittraste upplevelse kommer just av en kvinna som hade sådan separationsångest att hon valde att avsluta vårt förhållande för att hon inte ville riskera att bli lämnad. Hon gråter, jag gråter och våra hjärtan slits i trasor, men vi kan inte prata med varandra. Hon förskansar sig bakom förakt och hat som kommer från rädsla. Min vän, det fungerar inte!

Att älska en depressiv person

Kärlek är svårt, mycket svårt. Att ha en relation med en person som dessutom inte fungerar riktigt som andra är näst intill omöjligt. Det finns hyllmetrar om vanliga knepiga relationer och hur man skall hantera dom, men det finns nästan ingenting om relationer med depressiva personer. Vi behöver stöd, ungefär som närstående till alkoholister behöver stöd och råd hur man bäst stöttar sin vän eller partner. Det är synd, för vi som är nära har oftast den bästa kunskapen och kan med proffessionellt stöd leda våra kära rätt i livet. Risken är annars att vi motarbetar terapins syften för att vi inte förstår dem. Här finns utrymme för förbättringar!

Tagga ner!!, sa min vän!

Vi arbetar, stressar, pratar, kan, lägger oss i saker vi egentligen inte skulle behöva bry oss om. Allt detta gör att vi blir delaktiga i saker som vi inte har med att göra och som vi egentligen inte bryr oss om. Det kan vara ett sätt att visa att vi finns, att legitimera vår existens, både för andra och för oss själva. Min underbarastevän under 2007, Gabriella, såg detta hos mig och sa de förlösande orden: "Tagga ner Piter!" Det är det bästa råd jag någonsin fått av en vän, hela min livssituation förändrades och min attityd till vänner, arbete och till mig själv förändrades under en process över sommaren. Det krävdes visserligen en del bra böcker för att komma vidare. Se övriga inlägg om detta! Ta detta till dig du också och luta dig tillbaka. Läs en god bok och strunta i det som sker runt omkring, hetsa inte upp dig över att andra har fel eller beter sig som idioter. Du väljer själv om du skall bli irriterad och "Tagga upp" eller om du skall strunta i det eftersom det inte är personligt mot dig själv. Tack Gabi, det var det bästa du gjorde under 2007. Tyvärr var du själv upptaggad över öronen och trots ett mjukt yttre fylld av taggar, frustration och prestige. Att leva som man lär är inte lätt och projektioner är ruskiga. Tyvärr förlorade jag din kärlek genom detta! Det var himla onödigt och fruktansvärt smärtsamt för oss båda. Jag älskade dig oerhört mycket!! Tragiskt!Det gäller att våga och tro, inte veta. Därför kanske du själv skulle ta och tagga ner, det är ju så att man gärna projicerar saker på andra som man ogillar hos sig själv!

Internet och hotet mot vår första krets

Olof Lagercrantz skrev en bok med titeln, Min första krets. Han visade på hur vi delar in omgivningen i ringar runt oss där den första kretsen består av vår familj och de allra närmaste, kanske 10 personer. Utanför kommer kollegor, vänner, bekanta, folk man hejjar på på bussen etc allt längre bort från den första kretsen. Min teori är att informationsspridningen om människor som man egentligen inte har något förhållande till tar bort fokus från den första kretsen. Denna blogg är för den som inte ingår i mina närmaste kretsar ett exempel på detta. Det borde bara vara intressant för mina närmaste inklusive kollegor och kanske några kunder, att se vad jag står för på min blogg, för att förstå individen jag om det nu överhuvudtaget är intressant. Den yttersta snedvridningen står dejtingsajterna för där man oftast skapar dialoger med människor som man inte redan har en relation till, det är ju själva idén. Frågan är om man kan leda in en främmande människa från den 7:e kretsen in till den första kretsen överhuvudtaget. Är det möjligt? Alla relationer börjar ju med en person i den 7:e kretsen, t ex någon man möter på bussen. Ett samtal kan uppstå och man kan ha denna kontakt i ett år eller två. En dag träffas man på en middag och har plötsligt flyttats in i 6:e eller 5:e kretsen. Hela vår livsresa när det gäller relationer skapas i dessa kretsar. Min fråga är: Gör dejtingsajterna mera nytta än skada? Hur är det med alla dokusåpor där vi tror att vi känner dessa välpumpade typer som exponerar sig, känner vi dom eller inte. Hur mycket energi tar dom från riktiga relationer...... Vad händer när det blir oro i den första kretsen? Troligen påverkas vi i alla fall mindre av förändringar i en dokusåpa än i första kretsen. Man får ju hoppas det i alla fall.

Den öppna psykiatriska vården

Att dra ner på resurserna till den öppna psykiatriska vården är dårskap, dvs. politik eftersom det är kortsiktigt lönsamt. Hur är samhället överhuvudtaget sammansatt när människornas väl och ve kommer på undantag. JAg trodde i min enfald att det var detta som samhället, det gemensamma, var till för, nämligen att se till att vi har förutsättningar att bli lyckliga. Man klarar sig inte på bara de tre första stegen o Maslows behovshierarki, utan behöver kliva upp ett pas snäpp. I vilken bransch är våra kommuner och våra landsting? Jo, i lyckobranschen vilket betyder att dom skall skapa lyckliga medborgare. Det betyder INTE att alla har rätt att ha en 42 tums platt TV, utan att vi skall ha möjlighet att utvecklas i känslor och relationer. Den som behöver vård och stöd i sin själ skall ha det!!!!! Glöm inte det politrucker!

S/S Storskär...

I somras tog vi hela företaget på en tur ut på havet med S/S Storskär. Vi hade sittning kl 20.30 och jag gick runt på olika ställen i båten med en bok som jag kommenterat här på bloggen: Kvinnor som tänker för mycket! Tre gånger blev jag tillfrågad av grupper av män i 40-årsåldern vad det var för intressant bok. Tre gånger berättade jag och tre olika diskussionsgrupper uppstod. Jag gick runt och lyssnade, det var en fantastisk upplevelse. Boken tände en krutdurk. Det blev en fantastisk resa! Men varför är det så, beror det på den dåliga sommaren och att vi har för mycket negativt tänkande i oss. Hu, så hemskt, jag tycker synd om alla andra so liksom jag har det knepigt med relationerna. Hypertänkande kan fördärva en relation mycket effektivt! Det börjar med ett tonläge i ett ord och slutar med omedelbar skilsmässa!!!! Det är för mycket!

Energitjuvar... är du en givare eller tagare?

Alla relationer kräver arbete och energi, men idén är att man genom relationen skall ge varandra energi att utvecklas och gå vidare. Relationen skall utvecklas, annars är det ingen relation. Det är sällan det råder balans i en relation, det finns ofta en givare och en tagare vilket skapar dåliga vibbar och knäckt självkänsla. En av de vanligaste formerna av att stjäla energi från sin partner är tystnad. Jag kommenterar inte frågor eller påståenden, bara låter dem passera och min partner famlar i blindo efter sanningen. Han/hon blir så småningom desperat och förlorar sin självkänsla. Detta är ett sätt att projicera sin egen ångest på partnern en feg och destruktiv metod för relationen. Boken Energitjuvar av Ingalill Roos beskriver mycket tydligt vilka fällor och fel vi kan hamna i! Avslöjande och träffande för oss som gått igenom traumatiska uppbrott med oförklarliga haverier. Läs den INNAN det är för sent.

Montessori eller.....

Man blir förbluffad ibland! I min sons skola som är en Montessoriskola har man en uttalad pedagogik som bland annat säger att barnen skall själva ta sitt ansvar för att.... egentligen allt! Till exempel så skall inte lärare säga till barnen att ta på stövlar när dom går ut om det är lerigt, det skall barnen själva fixa. Det betyder att man tycker alla barn har lika förutsättningar, vilket är en felaktig tanke. Det betyder också att barnen kommer in ilokalerna med blöta fötter, leriga kläder etc. Vi föräldrar får vackert ta hand om riktig grovtvätt med pedagogikens mål som yttersta orsak. När det gäller att städa på eftermiddagarna innan man går hem, gäller däremot strikta regler! Alla skall ta undan det man håller på med och här finns ingen plats för det individuella ansvaret. Skillnaden är att om inte barnen kommenderas till att städa måste lärarna göra det, mycket jobbigt och givetvis inte meningen. Konklusion: Så länge pedagogiken inte drabbar skolans personal är den OK, men det gör ingenting om föräldrarna får ta konsekvenserna av personalens ovilja att se till de enskilda barnens behov!

Kärlekens insikt

Om du bara vill läsa en enda bok i höst så välj då en som du kan ha nytta av resten av ditt liv! Miguel Ruiz, en Mexikans toltek har svaret på många människors mest existensiella problem, Vad är kärlekens drivkrafter? Han menar att kärlekens motsats inte är hat, utan fruktan. Att inte våga älska är att förneka kärleken. inte våga ge sig hän skapar alla de tragedier som är ganska vanliga, att man gör slut på en relation för att man är rädd att motparten skall göra det. Bättre förekomma än förekommas.

Jag skulle vilja att vår skolminister såg till att man i grundskolan styrde om samlevnadsundervisningen från rent kliniska instruktioner till mera andliga, djuppsykologiska. Att förneka ungdomarna detta är att nedvärdera dem totalt och det är oförsvarligt. Jag har i min närmaste krets ett barn som är 10 år och kristallklar i sin analys. Han förstår exakt vad som pågår i de vuxnas känsloliv. Han är sannolikt den mest intelligenta barn jag någonsin träffat! Någonstans i vår utveckling till vuxenlivet förlorar vi vår förmåga.