Lärarlegitimationer... och sen då?

98 % av alla som är lärare idag skall godkännas och få lärarlegitimation. Hur kan 2 % av lärarkåren vara så usel att den är värd en sådan uppståndelse. Det vore dessutom intressant att höra kunderna, dvs elever och föräldrar om vilka lärare som anses bäst, de behöriga eller de obehöriga. Vilka når bäst resultat? En vanlig iakttagelse är att obehöriga kommer in i skolan och röjer runt ett tag, skapar nya metoder och går sedan vidare i arbetslivet för större möjligheter till självförverkligande.

Mina egna barns riktiga katastroflärare har varit behöriga, okunniga, opedagogiska och allmänt ointresserade av barn och skola. De obehöriga har haft uppförsbacke och gasat mera och skapat mera energi.

Nej, det är inte där man bör legitimera folk! Det är i politiken. Antag att vi kräver vissa kunskaper och erfarenheter, t ex 60 p i statsvetenskap och internationella affärer, sociologi eller något annat. Då skulle vi bli av med 70 % av politikerpatrasket som har s.k. bondförnuft men ingen utbildning och ingen bildning. Det vore hälsosamt.

Fast ibland undrar jag om politikerna ens har bondförnuft, det skulle nog inte bli så mycket producerat på lantbruken om det var politikernas nivå på förnuft som fick råda.

Riksbanken, reporäntan och inflationen

Man undrar ibland över de mekanismer som styr penningflödet och inflationen i landet. Det är inga direkt lätta mekanismer som styr ekonomin. Inte heller räntan. En sak undrar jag personligen en del över. Varför räknas bostadslånekostnader in i inflationsmåttet? Om räntan stiger så ökar boendekostnaderna och då stiger inflationen. Då måste man höja räntan för att dra in pengar från marknaden så att konsumtionen sjunker. Det blir en evig spiral. Sedan går priset på olja upp vilket gör att pengar tas från annan konsumtion. Inflationen stiger och vi behöver få bort pengar från marknaden. Men vänta, det var ju just det som hände när oljepriset steg. Då försvann pengarna in i OPEC-ländernas statskassor etc. Då stiger inflationen och så måste vi höja räntan för att oljepriset gått upp. Hängde du med? Eller var det jag som glömde nåt på vägen? Finns det någon klok nationalekonom som kan förklara detta?

Medberoende och borderline

Jag hade ett mycket intressant samtal i går i Göteborg, sittandes på centralens kafé. Vi pratade om missbruk och medberoende och konstaterade tillsammans att man också är medberoende till psykiskt sjuka personer. Att det egentligen är samma mekanismer som skapar båda sorterna. Det kan t o m finnas ett belöningssystem i den psykiska sjukdomen som är att jämföra med missbruk av t ex sömntabletter, godis, mat eller vad som helst. Shopaholicer visar ju att man får en kick av endorfin av att betala en massa pengar för någonting man tror ger lycka. Det är ju ett knepigt förhållningssätt som hela samhällets ekonomi vilar på. Utan konsumtion ingen välfärd, sägs det.

Det finns en tolvstegsmodell i medberoende precis som i "vanligt" beroende. Detta borde man marknadsföra mycket mera, troligen behöver en hel massa människor denna terapi och den stöttning som detta kan ge.

Det är så lätt att bli fast i medberoende och att detta sedan utvevcklas till ett evigt ältande. Det fanns en artikel i SvD om detta. Mycket bra. Läs och begrunda och hitta vägen ut ur de negativa spiralerna. En annan artikel beskriver en relation med en borderlinepatient. Det är ett enskilt exempel på hur det kan fungera, alltså inte en generell beskrivning av fenomenet borderline.

Borderline personlighetsstörning, BPS

Borderline verkar vara ett hett ämne. Inte minst för att det är så svårt att förstå. En högpresterande person med borderline kan för omgivningen verka helt normal och visar inga tecken på mental störning. BPS står för Borderline Personlighet Störning, så en störning är det nog. Det är i vissa fall först närman kommer riktigt nära en borderlinepatient som man upptäcker en del saker som man blir förvånad över. Paranoida påhopp, obefogad separationsångest, självdestruktivitet och en massa andra saker eller bara några stycken. Det varierar enormt mycket även bland de högpresterande. Det är lite lömskt för symptomen kan plötsligt dyka upp när man kommer för nära individen och han/hon känner sig fångad eller manipulerad trots att det inte är så. Det är enormt viktigt att få behandling mot BPS eftersom det finns bra metoder som anpassas till respektive patient. Vore jag yngre skulle jag fördjupa mig mera i detta, det känns så otroligt angeläget.

Man träffar på folk på nätet som har erfarenheter. Här kommer en intressant länk som givetvis inte beskriver alla borderlinepatienter utan ett givet fall: http://blogg.expressen.se/borderlinebloggen

Att bryta upp från en person med borderline kan vara lika svårt som det är nödvändigt. I SvD finns en arkivartikel om en man som har erfarenheter nästa identiska med mina, med den stora skillnaden att jag tog mig ur efter 7 månader, han efter 9 år. http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/artikel_40714.svd