fredag 1 februari 2008

Nazi, schatzi

Mindes plötsligt ett möte i en busskur i mellersta Tyskland för kanske ett decennium sedan. Jag och hustrun skulle gå på ett kafe, men blev inregnade i nämnda kur. En man i 75-årsåldern stod där och vi började prata med honom. Han hade transiterats genom Sverige under kriget ett par gånger och mindes mycket av resorna och att en del tyska soldater blev kvar, hittade kvinnor och slog sig ner i Sverige efter kriget. Jag frågade vad hans uppgift i kriget var. Jo, jag skulle köpa in så många motorcyklar som möjligt i Norge. Vi behövde dom i armén och norrmännen kunde ju inte använda dom då det inte fanns någon bensin. Hur kändes det då var min näste fråga. Jo, ganska bra för jag betalade alltid fantasipriser, dvs alldeles för mycket. Jag visste att cyklarna aldrig skulle nå Tysklands mark och därför var det ett sätt att betala igen till norrmännen genom dessa överpriser. Folk kom till mig från när och fjärran med sina hojjar och jag betalade glatt. Det var bara att rekvirera mera pengar!! Alla var nöjda, jag betalade nypriser för gamla rishögar och blev god vän med många norrmän! Vad hade hänt om du blivit upptäckt? Jo, då hade jag inte behövt söka skydd för regnet i denna busskur!

Det fanns alltså mod och rebeller i tyska armén, individer som inte accepterade ockupationen och som kunde protestera på sitt eget vis. Regnet slutade och vi gick in på kaféet och han promenerade hem till sin tyska Frau som troligen kokade Sauerkraut!

Inga kommentarer: