Friskolor med vinst? För vemdå?

Kan rekommendera Östra stations tankesmedja Tankesmedjan har eldat i ässjan!

Barn och separationsångest

Jag ser i min statistik att detta ämne är ett av de mest lästa på min blogg. Det beror kanske på att det är ett svårt och mycket känsligt problem som berör oss vuxna mycket. Att barn far illa vet vi, men att en del lidanden är oerhört subtila och därför extra skadliga är det sällan man tänker på. De barn som inte utåt verkar ha några psykiska problem kan lida i det tysta för det som deras omgivning, föräldrarna främst, orsakar. För det är oftast föräldrarna som i sin egen oförmåga skapar problemen och projicerar sina egna ångestar på barnen. Upplevelser i barndomen går igen. Det som Gustaf Johnson, Skå-Gustaf kallade det sociala arvet är extremt tydligt här. Det är som att det inte går att bli av med arvet, utan att det fortsätter generation efter generation. Ofta på grund av psykisk ohälsa eller vanföreställningar hos tidigare generationer som kan ha präglat släkt och familj.

Jag har i min krets en familj där detta är mycket tydligt. Det är helt klart att det inte är genetiskt betingat eftersom några av barnen är adopterade från olika länder. Den ena föräldern är expert på att projicera sin ångest på barnen medan den andra kämpar som ett djur för att om möjligt motverka och kompensera. Det är ett tungt arbete som han måste klara av själv. Självklart är föräldrarna skilda eftersom krafterna är så diametralt olika.

Till saken hör att det inte ärovanligt att man "skaffar barn" för att man äntligen skall bli en hel människa. Man tror att bara man får barn så förändras hela den egna psykosociala profilen. Det är ett bedrägeri, både mot sig själv och mot barnen.

Skå-Gustaf skrev en uppföljare till Det social arvet, Att bryta det sociala arvet. Mycket läsvärda böcker trots att de skrevs på 70-talet.

Barn i Paris

Det kan vara en illusion, men när man är i Paris ser man varje morgon glada posistiva söta flickor och pojkar på väg till skolan. Dom tjattrar och verkar så förväntansfulla inför skoldagen. En lite flicka vi såg bläddrade bland lappar med bokstäver på och försökte och lyckades visa sin mamma. Hon var så ivrig och glad. Hemma i Sverige är det mest: Vad trist det är i plugget-andan som gäller. Jag tror inte det är barnens fel, nte skolans fel, utan föräldrarnas fel till mycket stor del. Det är föräldrarna som skapar negativa tankar hos sina barn och som för över sina ångestar på barnen genom att säga: Jag kommer och hämtar dig så FORT JAG NÅGONSIN KAN! Varför det tänker ungen, är detinte bra här. Det är bäst att jag inte vill gå till skolan imorgon. Mina barn kommer hem varje eftermiddag med ett leende,Pappa. vi har haft jättekul idag.... Det kan eventuellt vara min förtjänst.

Föräldramöten...... Piaget igen

Igår var det föräldramöte i skolan.Man talar om hur man syr tomtar, hur man skall sätta en knapp i sitt fodral till flöjten, hur en massa små praktiska frågor skall lösas. Aldrig, aldrig under mina år som förälder har jag hört att det diskuteras pedagogik eller undervisning som sådan. Så igår tog jag mig friheten att prata lite om Jean Piaget, vilket mina trogna läsare vet är en husfilosof för mig. Vi pratade om katt-metoden och andra faktiskt lite mera avancerade saker som har direkt påverka på undervisningen. Och se! Det finns ett intresse att prata om detta vilket skolan troligen inte trott tidigare. Vi skulle behöva få en duvning i undervisningsteknik och barns själsliga utveckling. Med det är väl inte PK, förstås! Då kan ju vissa kunna mera än andra vilket vore ruskigt! Vi skall ju kunna lika lite allihop och gud nåde dig om du visar att du har något att bidra med som gränsar till vetenskap. Du blir garanterat utfryst!!

Piaget

Barns kognitiva utveckling är beroende av strukturer vilket Jean Piaget kom fram till redan på 50-talet. Han ansåg att det är viktigt med mönster och igenkännande så att den kognitiva processen bildar en struktur som barnet kan använda för att bygga upp sin erfarenhet kring. Ett slags skelett som bildar bas. Hans teori om att barn tar in upplevelser som det sedan bearbetar till nya beteenden bygger just på att strukturen skapar jämvikt. Det är intressant även i andra sammanhang t ex i relationer mellan vuxna. Strukturen bygger in olika beteenden, ibland på ett sådant sätt att relationer blir omöjliga. Då har man sannolikt i sin tidiga barndom haft en yttre störning som hindrar att jämviktstillståndet uppstår vilket innebär att utveckling inte kommer till stånd. Individen blir kvar i en evig obalans och de kognitiva processerna avtannar. Bara gterapi som syftar till att skapa balans kan ge möjlighet till ny utveckling. Samhällets strukturer påverkar på samma sätt, t ex inom företag där obalans ofta råder. Det ärviktigt att man helatiden identifierar obalanserna så att det finns en chans för människan att utvecklas bakom 12-årsnivån. Det är tyvärr inte ovanligt att männsikor blir kvar där och förtvinar intellektuellt och emotionellt.

Tal och språkstörning

Barns språkutveckling påverkar hela deras utveckling. Det är som att språket är all utvecklings moder. Ibland kanske man är benägen att tycka att motoriken är det som utvecklar. Man har identifierat att barna som inte kan diagonalkrypa också har svårt med språkutveckling. När man väl lärt dom diagonalkrypa lossnar även språket. Ganska fantastiskt. Därför är gymnastik och idrott omistligt i skolan. Precis som slöjd och andra skapande ämnen. Vi märker en enorm skillnad på vår minsting som går i Waldorfskola hur han utveckas i steg, både socialt och intellektuellt. Han var väl förberedd efter ett par år i Montessori som verkligen lagt en solid grund.

Skolpolitiker och ekonomer måste förstå sakfrågorna bättre än dom nu ofta gör. Dom tar mest politisk hänsyn och vill gärna uppfylla budgetmål, men ser inte på resultatet. Mottot är: Så lite som möjligt till så många som möjligt. Tillräckligt bra betyder precis lite mera än det som skulle utlösa en revolution.... Varför har vi så svårt med långsiktighet i politiken, framför allt inom familjeområdet. Kristdemokraterna vill gärna men kan inte av "Politisk hänsyn" till kompisarna i alliansen.

Vi behöver en långsiktighet på barnens och familjens villkor, inte kortsiktig politik som bara gynnar nomenklaturan!

Waldorf, skola och tanke

Vår yngste går i Waldorfskola. Han trivs mycket bra och utvecklas fantastiskt. Grunden fick han nog ändå i Montessoriskolan i lilla staden där vi bor. Barnen i dagens skolor lär sig att hantera sociala relationer på ett för min generation helt främmande sätt. Jag pratade på telefon med en av sonens skolkamrater som jag känner mycket väl och som är en klok liten professorstyp. Han berättade om rutinerna för mobbinghantering i skolan, mycket imponerande. Det vore nog bra om näringslivet och offentlig förvaltning lärde sig lite av 10-årigarna hur man hanterar konflikter och hur man slipar sig mot varandra. Det känns inte riktigt som vi har nått ända fram. Den generationen som min grabb tillhör kommer att bli experter på att lösa konflikter och blir därför mycket mer effektiva i sina verksamheter. Den uppväxande generation som får detta kommer att få enorma konurrensfördelar mot dom som inte får det, när den sociala förmågan blir mer och mer viktig. Kanske skapar det bättre förutsättningar för mental hälsa och utveckling på individens villkor snarare än samhällets. Låt oss hoppas det och att konfliktlösning inte betyder våld i framtiden.

Barnböcker på Mariatorget

Nu har jag varit på besök i bokhandeln som vill ta upp och komplettera Bokspindeln. På Mariatorget 2 ligger Bokslukaren http://www.bokslukaren.com/ i en liten gyttrig men mysig lokal. Man har mera än böcker. Där finns kafé, leksaker, diverse saker som hör till barn. Sortimentet är mindre än vad Bokspindeln har att erbjuda, det kan sägas rent ut. Personalen är mera inriktade på kaféet och hela lokalen andas värmestuga för sällskapshungrande morsor och farsor. Här ammas det, fixas och pratas. Men köps här några böcker?? Säkert görs det. Sidospåret med kafe och leksaker är ett komplement till bokförsäljningen. Totalt sett blir det en upplevelse för både föräldrar och barn. Är det ett kafe eller är det en boklåda? Båda delarna antagligen. Det finns behov av konkurrens och det bor många barn på Söder.

Boklådor för barn behövs det flera av!!! Lycka till, det finns plats för många flera!

En mötesplats för barnkultur

På Mariatorget har just öppnat en barnbokhandel kompletterad med café och en estrad. Tanken är att man skall ha lite olika framträdanden i ett slags allaktivitetshus för barnkultur. Jättebra! Hoppas det bär sig ekonomiskt. Adress: Mariatorget 2.

Supernannies

Läste i Daily Telegraph häromdagen att man i Engelska TV-program kör med pedagogiska metoder som nästan liknar totyr. Sociala myndigheter och intresseorganisationer protesterar och man vill ha med en skyddande psykolog för att inte barnen skall skadas mentalt och emotionellt. Vad gör man inte för lite tittarsiffror så att reklamintäkterna blir högre!!!Läskigt, eller hur!

Bokspindeln ut på nätet

Denna bokhandel har barnböcker på främmande språk. Bra både inför en utlandsresa och för invandrade barn som behöver något att läsa. Ligger på Odengatan 102 i Stockholm men har också en internetbokhandel. Personalen är ofta kunnig och alltid intresserad. Vissa verkar brinna för barnböcker vilket nog är nödvändigt för att verkligen gilla jobbet. Man måste nog också älska barn vilket åtminståne min favoritexpdit gör. Det vet jag!!!!! Gå dit för barnens skull.

http://www.bokspindeln.se/

Läs även: http://trepojkar.blogspot.com/2008/08/hur-skall-det-g-fr-bokspindeln.html

Ett mail om gatuvåldet träffade mig

Jag fick ett mail från min uppdragsgivare på Rädda Barnen. En av medarbetarna blev mördad i gatuvåldet på Stureplan. Ihjälkörd av en fiende i 20-årsåldern. Han hade varit ansvarig för Rädda Barnens manifestation i samband med dödsmisshandeln på Kungsholmen. Ruggigt! Att det skall vara så himla svårt. Var kommer barnen in? Jag tror att man måste rädda barnen mycket tidigare, att dom måste få finnas till för sin egen skull och inte som dekoration åt föräldrarna. Det känns som många bara har barn för att man skall ha barn, för att det är en del av konvenansen. Men man bryr sig egentligen inte om dom. Jag har en kvinnlig bekant som låter sina två små pojkar titta på TV hur mycket som helst och oftast är det agent-filmer eller liknande med rätt mycket våldsinslag i. Inte bra, framför allt inte som barnen går på en skola med helt andra ideal. Att leva som man lär är inte lätt. Att lära medan man lever är dock nödvändigt.

Har våra barn separationsångest

Barn som börjar skolan har ibland ont i magen när dom skall lämna mamma eller pappa. "Jag vill inte gå till skolan. Jag har ont i magen" Man skall ta detta på allvar men kanske tolka om det till att jag- mamma- har separationsångest och har fått mitt barn att bli så beroende av mig att det inte vill lämna mig. Det är du lilla mamma som har separationsångest och för över detta på barnet. Det är vi föräldrar som måste arbeta med detta att släppa våra barn fria och stötta dom när dom skall till skolan. Jag hör hos vänner och bekanta hur föräldrarna skickar iväg sina barn till skolan och alltid säger när dom skall hämta barnet. Ungen har just kommit dit och mamma talar om när jag skall hem! Det måste vara dåligt att vara här, annars skulle hon inte prata om att jag skall åka hem! I morgon skall jag ha ont i magen eftersom det är dåligt! Många föräldrar misshandlar sina barns självkänsla grovt på detta sätt vilket gör att barnen ofta är hemma. Jag har exempel på barn som är hemma 5 veckor per termin utan att dom egentligen är sjuka utan för att deras föräldrar har separationsångest. Det är dags att sluta tracka våra barn med vår ångest, dom har nog med sig själva!!! Låt barnen växa och håll din ångest för dig själv!!!

Mera om detta här: Separationsångest

Montessori eller.....

Man blir förbluffad ibland! I min sons skola som är en Montessoriskola har man en uttalad pedagogik som bland annat säger att barnen skall själva ta sitt ansvar för att.... egentligen allt! Till exempel så skall inte lärare säga till barnen att ta på stövlar när dom går ut om det är lerigt, det skall barnen själva fixa. Det betyder att man tycker alla barn har lika förutsättningar, vilket är en felaktig tanke. Det betyder också att barnen kommer in ilokalerna med blöta fötter, leriga kläder etc. Vi föräldrar får vackert ta hand om riktig grovtvätt med pedagogikens mål som yttersta orsak. När det gäller att städa på eftermiddagarna innan man går hem, gäller däremot strikta regler! Alla skall ta undan det man håller på med och här finns ingen plats för det individuella ansvaret. Skillnaden är att om inte barnen kommenderas till att städa måste lärarna göra det, mycket jobbigt och givetvis inte meningen. Konklusion: Så länge pedagogiken inte drabbar skolans personal är den OK, men det gör ingenting om föräldrarna får ta konsekvenserna av personalens ovilja att se till de enskilda barnens behov!

Kahlil Gibran om barn

Profeten talade till folket och en kvinna som hade ett barn vid sitt bröst sade: "Tala till oss om barnen" Och han sade: Era barn är inte era barn. De är söner och döttrar av Livets längtan efter sig själv. De kommer genom er men inte från er. Och fastän de lever hos er, tillhör de ändå inte er.
Köp boken och läs den, lite i taget. Den är koncentrerad visdom på 90 små sidor. Förlag: Proprius, ISBN 91-7118-266-7

Var kommer barnen in?

Barn har behov som behöver tillfredställas. Det kan vara alla dagliga behov eller mera subtila utvecklande behov. Varför kan vi föräldrar inte få ett vettigt samtal med barnens lärare i ämnet. Jo, för att lärarna inte är intresserade av eleverna. Det finns inga teoretiska kunskaper om barns utveckling och man avsätter inte resurser för barnens utveckling och särskilda behov. Barn har liksom vuxna ett behov av balans vilket Jean Piaget i sin bok Strukturalismen konstaterade för 50 år sedan. Barnets själsliga utveckling lämnas helt utan plats i skolans vardag. Hur skall vi föräldrar förhålla oss till en amatörmässigt driven skola vars lärare inte har förmåga att kommunicera på en nivå som överstiger A-kursen i pedagogik på universitetet. HJÄLP! Vart är vi på väg? Samtidigt som samhället vill ta över ansvaret för barnen genom allehanda lagar och förordningar och lägga sig i familjens inre angelägenheter, kan man inte ställa upp med kvalificerad kunskap. Dags att protestera och kräva värdiga samtalspartners.